Referenser

Besparingar och ett bullerfritt hem – huset Verso uppfyllde byggarparets dröm

Laura och Pertti Kröger förverkligade sin dröm år 2015 och byggde ett småhus av modellen Verso i Kivistö, Vanda. 

I husmodellen Verso har koldioxidutsläppen under husets livscykel minimerats genom användning av träbaserade och återvunna byggnadsmaterial, såsom cellullsisolering. Huset har fukttekniskt välfungerande konstruktioner som andas och garanterar byggnaden en lång användningstid och invånarna en trivsam boendemiljö.

Ekoeffektivitet har uppnåtts genom materialval i linje med hållbar utveckling samt energisnåla lösningar. Man har satsat på trä- och återvinningsprodukter, med tanke på miljöbelastning och kostnadseffektivitet. Ett modernt passivhus är en trygg lösning som är klok också ur ekonomisk synvinkel.

Laura Kröger har under sina tre år i huset varit nöjd med husets stämning och funktionalitet.

”Vårt hem är en modern byggnad, där den mångsidiga hustekniken ser till att allting fungerar – den automatiska belysningen bland mycket annat. Vi försöker på alla sätt att undvika onödig förbrukning. Termex-Cellull är en naturlig del av detta moderna byggande. Vi har gjort stora besparingar, passivhusets elräkningar har rentav varit överraskande små”.

Uppvärmningsbehovet i ett passivhus är mindre än hälften så stort som i ett vanligt hus. Detta innebär avsevärda kostnads- och miljöbesparingar under byggnadens livscykel.

Den energieffektivitet som investerats i konstruktionerna håller utan betydande underhåll under byggnadens hela livscykel.

Lyckad isolering håller också ljudet ute 

Den goda ljudisoleringen är en annan viktig faktor för makarna Kröger. Deras bostad ligger i närheten av Helsingfors-Vanda flygplats, alltså på ett s.k. flygbullerområde – men tack vare den lyckade isoleringen hörs inget buller alls.

”Vi ser flygplanen från fönstren, annars skulle vi inte ha en aning om att de landar och lyfter under alla tider på dygnet.”


Energibesparing genom tilläggsisolering

Heikki Oikari, i Palokka, Jyväskylä, är nöjd med sin tilläggsisolering som gjordes i januari 2010. Huset färdigställdes år 1987 och byggdes år 2004 ut med ytterligare cirka 50 m2.

Jag sparar cirka 3 000 kWh om året, vilket till och med är mer än beräknat

Ullen i den gamla delen täcktes med cirka 200 mm inblåst cellull, medan den nya delens stenull täcktes med cirka 100 mm ull. Isoleringsexperten beräknade att tilläggsisoleringen skulle ge besparingar på cirka 10–15 %. Enligt elbolaget Vattenfalls fakturor har förbrukningen efter isoleringen minskat från över 19 000 kWh till cirka 16 000 kWh.

Boendeutrymmet som i huvudsak värms upp med el utgörs av 167 m2 i en våning, samt ett halvvarmt förrådsutrymme på 16 m2. Under hösten och våren får uppvärmningen draghjälp av en luftvärmepump. Huset har två rökkanaler, med sammanlagt fyra eldstäder som används flitigt.

Svalare än tidigare i sommarhettan, och bättre ljudisolering

Isoleringen överträffar kraven i byggbestämmelserna, i såväl tillbyggnaden som den äldre delen. Oikari säger att isoleringen medförde en litet oväntad fördel, utöver värmebesparingar. Ljudet av regn mot plåttaket har dämpats.

– Träden runt huset ger inte tillräcklig skugga under varmare sommardagar. Solen gassar fritt mot det svarta taket. Efter isoleringen har temperaturen förblivit lägre än tidigare, berättar Heikki Oikari.

Taket är byggnadens största fasadyta och under den varma perioden kan det bli så hett som över 80 °C under yttertaket. Tjockleken på isoleringen i vindsbjälklaget har stor betydelse för hur denna värme överförs på bostadsutrymmena. Ju tjockare isoleringsskiktet är, desto behagligare hålls inomhustemperaturen i sommarvärmen.

De stora söderfönstren skuggas i mitten av sommaren av de långa takskäggen, som minskar effekten av de hetaste solstrålarna. Under hösten och våren ger solen både värme och ljus inomhus.


God inomhusluft tack vare ekologiska material

Riikka Kerttula bor i ett småhus byggt med traditionella metoder. Husets bostadsyta är 117 kvadratmeter. På tomten finns också en förrådsbyggnad samt en gårdsbyggnad med växthus och utedass. Husets konstruktioner innehåller ingen plast, utan är byggda för att andas. Huset har självdragsventilation, endast badutrymmena har mekanisk ventilation. Huset var ett av utställningsobjekten på husutställningen i Valkeakoski.

– Dynamiska konstruktioner, dvs. konstruktioner som andas, var ett bärande tema i hela husprojektet. Som den mest lämpliga isoleringslösningen utöver mellanbjälklagets lergjutning och innerväggarnas lerputs valdes Termex-Cellull värmeisolering av returpapper, som har litet kolfotavtryck. Som pricken över i:et är Termex-Cellull tillverkad med EKOenergi-certifierad vindkraft. Väggarna försågs med totalt 250 mm cellull, och vindsbjälklaget 600 mm. Själva installationen sköttes mycket lätt och snabbt av Termex installatör. Isoleringen fick torka under fem dagar och därefter täcktes väggarna med luftspärrpapper.

Plast- och kemikaliefritt

– Under husutställningen sade många besökare att det är lätt att andas i det här huset. Bland dem fanns flera personer som varit utsatta för dålig inomhusluft och som var känsliga för orenheter i luften. Problem med inomhusluften innebär inte alltid mögel eller andra mikrober utan det kan också handla om exempelvis föreningar som frigörs från byggnadsmaterialen. Inomhusluften i nya hus kan vara av dålig kvalitet, om konstruktionerna innehåller plastföreningar och ytorna är belagda med laminat, MDF-skivor, plastbaserade färger osv.

– Många har frågat mig vad som är det bästa med mitt nya hus. Jag kan inte sätta fingret på någon enskild detalj, utan sammanfattar det så att det bästa är att huset motsvarar mina värderingar. Den bärande tanken i byggprojektet var att bygga ett så friskt hus som möjligt, med hjälp av traditionella metoder. Att konstruktionerna andas är en nyckelfaktor för friska hus. Genom att välja ekologiska och byggnadstekniskt hållbara material fick jag också en hälsosam inomhusluft, berättar Riikka Kerttula.

Du kan läsa mer om Riikkas husprojekt och ekologiska materialval på hennes blogg http://ekompi.fi/ (på finska).


Huset fick sig en rejäl ytterrock

Det är drygt 30 år sedan huset stod klart på gatan Pirinkatu i Seinäjoki. Det är mer rejält byggt än vad som var brukligt på den tiden. Med 40 cm isolering i vindsbjälklaget och 20 cm i väggarna och med 4-glasfönster.

Det var nästan en slump att de fick en källare i huset. Det var för att tomten annars skulle ha behövt fyllas upp. I efterhand har det visat sig vara bra med källare eftersom det ger tillräckliga förvarings- och fritidsutrymmen i huset. Barnbarnen tar alltid källarrummet i besittning när de kommer på besök.

– Vi hade funderat länge på att tilläggsisolera så det var bra att vi äntligen fick det gjort, säger Matti Latvala. Värmekostnaderna gick ned något men det viktigaste var nog att känslan av drag i arbets- och sovrummet försvann.

Termex personal utförde ett gott arbete

Latvalas hus tilläggsisolerades våren 2009. Redan då gav Matti feedback till oss via e-post. Han berättade att det kändes som att de fått bättre användning av värmen, att de inte eldade lika mycket för kråkorna längre. Nu har det gått några år sedan tilläggsisoleringen kom på plats men känslan består. I samma e-postmeddelande tackade han oss för ett gott arbete. Cellullsytan var jämn och isoleringen låg där den skulle.

Den träram som monterades kring vindsbjälklaget var viktig för tilläggsisoleringen. Träramen satte Matti själv på plats medan han väntade på att cellullen skulle levereras. Sedan var det enkelt att blåsa in tilläggsisoleringen och det blev bra ända ut i kanterna. Utan ramen hade det kanske blivit bristfällig isolering där.

Trots flera lager av isolering fanns det springor i den ursprungliga plattisoleringen av vindsbjälklaget. De fylldes effektivt med fin blåsbar cellull. Det blev ett heltäckande isoleringslager även på luftvärmehusets rör.

Isoleringsblåsarna skötte sitt och på en timme fick huset ett rejält hölje. En man var uppe på vinden och styrde isoleringen på plats med slangen medan en annan matade in cellull i blåsmaskinen. Matti Latvala följde installatörens arbete på nära håll. När han såg hur väl cellullen fyllde ut varje springa, blev han helt övertygad om att han valt rätt isolering. Om man han bara hade vetat tidigare hur enkelt det är att tilläggsisolera ett hus.

Känslan av drag i huset försvann

– I ett luftvärmehus är vi vana vid att luften cirkulerar men i ena ändan av huset fanns en tydlig känsla av drag i rummen. Direkt efter att tilläggsisoleringen kommit på plats märkte vi att rummen blev varmare och känslan av drag försvann. Tydligen kunde värmen läcka ut genom någon springa i den ursprungliga ullen. En delorsak kan också vara att rummen låg i samma ända av huset som inluftskanalen, så det var lite kyligare luft där, funderade Matti Latvala.

Känslan av drag kan uppstå i ett utrymme där det finns några kallare ställen i taket. På de ställena svalnar inomhusluften, den blir tyngre och sjunker nedåt.


Huset Nuuka – ett traditionshus anpassat för 2010-talet

Byggherreparet Teija och Henri Mäkinens hem restes år 2016 på bostadsmässområdet i Pruukinranta, omgivet av den sköna finska naturen. Huset har planerats för att vara lugnt och harmoniskt, och dess traditioner återfinns i träbyggandet där koleffektivitet och vardagsfunktionalitet kombineras. ”NUUKA” är ett trähus på passivnivå, isolerat med cellull, där man särskilt satsat på inomhusluftens kvalitet.

Nu har det hunnit gå ett par år, och det är dags att höra sig för om hur det har känts att bo i huset. Vi vände oss till Henri Mäkinen och frågade vad han tycker om huset nu ett par år senare. Som byggnadsingenjör fäster Henri stor vikt vid husets byggnadsfysikaliska funktion och inomhusluftens kvalitet. Också vid planeringen av Nuuka var det främsta urvalskriteriet en dynamisk konstruktion som andas.

”När gäster stiger in för första gången, märker de i allmänhet genast inomhusluftens goda kvalitet”

– Det har gått riktigt bra, området är trevligt och vi är mycket nöjda med Nuuka som bostad. Huset är trivsamt och inomhusluften utmärkt, vilket besökare också lägger märke till så fort de stiger in. Grundtanken bakom passivhuset har på det stora hela varit lyckad.

Cellull användes såväl i vindsbjälklaget som i väggkonstruktionerna

– Av erfarenhet vet jag att cellull möjliggör en konstruktion utan plast. Jag tycker att detta är viktigt när man bygger ett sunt hus. Då utsöndras inga kemikalier i inomhusluften. Utöver vindsbjälklaget hjälper också fungerande konstruktioner i träväggen till att fukttekniskt jämna ut vattenånga i vardera riktningen, och bidrar till fuktregleringen av inomhusluften. Konstruktionen är säker och hållbar, berättar Henri.

Henri, som själv är yrkesutbildad inom byggbranschen, rekommenderar Termex-Cellull. Det är ett träbaserat värmeisoleringsmaterial som andas och ger därför fukt- och värmetekniskt korrekt fungerande träkonstruktioner. Värmeisolering som andas jämnar ut fuktväxlingarna i konstruktionerna, och minskar på det sättet fuktbelastningen på virket.

– Det lönade sig att satsa på konstruktioner som håller länge. Också den som köper ett färdigt huspaket bör kunna kräva sunda och ekologiska material. Som investering var lösningen egentligen inte alls dyrare än de vanliga alternativen – tvärtom ger den nätta besparingar med tiden, konstaterar Henri Mäkinen.